publicerad: 2021  
1bringa bringade el. bragte, bringat el. bragt, presens bringar
verb
bring`a
1 ibland med partikel, sär­skiltihop, samman föra fram (något) till någon/något; ofta med av­seende på någon abstrakt för­mån eller dylikt
JFR frambära, framföra 1
överbringa
någon bringar (någon) något
någon bringar något (åt/till någon/något)
någon bringar något (till någon)
någon bringar något (till något)
någon bringar något (åt någon)
någon bringar något (åt något)
någon bringar något (någonstans)
någon bringar (ihop/samman) något/några
någon bringar (ihop) något
någon bringar (ihop) några
någon bringar (samman) något
någon bringar (samman) några
NN av­slutade med att bringa nobelpristagarna sin hyllning; guiden visade en del av de konstföremål som bringats samman på slottet
○ äv. försvagat i fråga om själva förflyttningen
JFR föra 1
anbringa; medbringa
den olympiska elden bringades på plats
○ äv. om icke-levande före­teelse orsaka, med­föra
något bringar (någon) något
en amulett av­sedd att bringa lycka
belagt sedan 1535; av lågtyska bringen med samma betydelse; jfr tyska bringen, engelska bring med samma betydelse
2 ofta med partikel, sär­skiltner få att över­gå till att vara i visst till­stånd eller dylikt
JFR förmå 2, försätta 1, nedbringa
någon bringar (ner) något (till något)
någon bringar någon/något (sätt)
någon bringar någon (sätt)
någon bringar något (sätt)
bringa sanningen i dagen; bringa saken ur världen; försöken att bringa ner kostnaderna
○ äv. med av­seende på till­ståndet etc. åstad­komma som resultat hos något
bringa ordning bland hans papper
bringa någon om livet se liv
belagt sedan 1534
bringabringande
2bringa bringan bringor
bring·an
substantiv
bring`a
● främre delen av bröst­parti mellan fram­benen, hos större dägg­djur, t.ex. häst el. nöt­kreatur
kon hade fått ett djupt sår i bringan
○ äv. om kött från detta parti
kalvbringa
kokt bringa
○ äv. om människans bröst­korg
en bred bringa
belagt sedan 1538; jfr isl. bringa med samma betydelse; trol. urspr. 'ngt fram­skjutande'; besläktat med brink