publicerad: 2021  
böja sig böjde böjt, presens böjer
böj·er sig
verb
böj`a sig
1 göra sin kropp krökt
någon böjer sig
han böjde sig fram och läste över axeln på henne
○ äv. om icke-levande före­teelser
något böjer sig
hyllan böjde sig ned­åt i mitten
belagt sedan 1536
2 ge efter för hot, över­makt eller dylikt
någon böjer sig (för någon/något)
någon böjer sig (för någon)
någon böjer sig (för något)
regeringen böjer sig aldrig för terrorister
belagt sedan 1749