publicerad: 2021  
dra med sig drog dragit, presens drar
drag·it med sig
verb
dra me´d sig
1 föra eller släpa med sig
JFR föranleda, orsaka
någon drar med sig någon/något
någon drar med sig någon
någon drar med sig något
det är bäst att inte dra med sig för mycket bagage
○ äv. bildligt
han drog med sig konkurrenten i fallet vid konkursen
belagt sedan 1554
2 medföra något (vanligen oönskat)
något drar något med sig
den ena ut­giften drar den andra med sig
belagt sedan 1559