SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ensamhet [en`-el.e`n-] substantiv ~en en·sam·het·endet att vara ensam psykol.JFRcohyponymavskildhetcohyponymtvåsamhetcohyponymutanförskap hon övade mycket på pianot i sin ensamhetofta med ton­vikt på känslomässig isoleringMOTS.antonymgemenskap ensamhetskänslaensamhetsskräckstor­städernas jäkt och ensamhetsedan ca 1680Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet.Motto i Hjalmar Söderbergs skådespel Gertrud (1906)