publicerad: 2021  
drill drillen drillar
drill·en
substantiv
1 mekanisk inträning av färdighet
drillövning
den hårda drillen på regementet; ut­talet av främmande språk tränades tidigare in genom olika drillar
belagt sedan 1904; av tyska Drill 'exercis', till drillen 'exercera', eg. 'hastigt vrida'
2 ton­följd med snabba växlingar mellan när­liggande toner i fågel- och människo­sång samt instrumental­musik
JFR efterslag, ornament
flöjtdrill; näktergalsdrill
sång­lärkans drill
slå en drill var­dagligturineraom man
belagt sedan 1739; av ita. trillo med samma betydelse; av ljud­härmande urspr.
3 drillborr
belagt sedan 1651; till drilla 3; av lågtyska drillen 'hastigt vrida runt'; jfr ur­sprung till drill 1
4 upplöjd jord­rygg mellan plog­fåror
drillodling; drillplog
belagt sedan 1756; av engelska drill med samma betydelse; av ovisst urspr.
Lärkan slår i skyn sin drill. Gunnar Wennerberg, Gluntarne (1849–51), nr 25