SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
epi´k substantiv ~en ep·ik·en●berättande diktning spec. som egen genre litt.vet.SYN.synonymberättarkonst JFRcohyponymdramatikcohyponymlyrik den klassiska epiken in­leds med Iliaden och Odysséen○äv. med ton­vikt på framställnings­sättetden breda epiken i Vilhelm Mobergs utvandrarromanerepik (om ngn/ngt/SATS)sedan 1798av ty. Epik med samma betydelse; jfr episk