SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
erkänsla [e`r-el.ä`r-] substantiv ~n er·kän·slantacksamhet ibl. ut­tryckt genom gott­görelse av ngt slag psykol.alla behöver få erkänsla för sina arbets­insatserhan fick en medalj som erkänsla för sin in­sats under befrielse­kampenerkänsla (för ngt/att+V/SATS)sedan 1705