publicerad: 2021  
fattig fattigt fattiga
fatt·ig
adjektiv
fatt`ig
● dåligt försedd med till­gångar särsk. pengar (när inget annat an­ges)
MOTSATS rik 1 JFR 2arm, egendomslös
utfattig
fattig (på något/några)
fattig (på något)
fattig (på några)
de fattiga länderna i Central­afrika; de rika blev rikare och de fattiga fattigare
○ äv. i sammansättn. el. med prep.på dåligt försedd vanligen med något önsk­värt
andefattig; solfattig
fattig på vänner; vintern var fattig på snö; hennes diet var fattig på protein
○ äv. om något vars obetydliga an­tal vittnar om fattigdom
ta ifrån honom hans fattiga slantar
○ någon gång äv. all­männare svag
jag arbetar med problemet efter fattig förmåga
fattig som en kyrk­råtta/lus/skåp­råtta mycket fattighan var baron till börden men trots det fattig som en kyrk­råtta
fattiga riddare se riddare
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska fatöker, fattigher, eg. 'som har föga att ta av', till far 'litet, föga' och töker, bildn. till ta