tryckår: 2009
examine´ra
verb ~de ~t
ex·am·in·er·ar●underkasta examination
af.bot.pedag.det är vanligen professorerna som examinerar doktoranderna○äv.undersöka
hon examinerade noggrant sitt ansikte i spegeln○spec.(undersöka och) artbestämma
examinera växter○ibl. med tonvikt på resultatetvanligen med partikelnut
han examinerades ut från Chalmers 1995examinera ngn (i ngt), examinera ngt, examinera ut ngn (från ngt)sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. examinera ’förhöra; rannsaka’; av lat. examina´re ’undersöka’; jfr examen
Subst.:vbid1-145056examinerande,
vbid2-145056examinering;
examination
