SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
excentricite´t substantiv ~en ~er ex·centr·ic·itet·en1det att vara av­vikande i sitt beteende ofta på ett komiskt el. lätt tokigt sätt psykol.JFRcohyponymoriginalitet hennes excentricitet gör att hon kan verka en smula galen emellan­åtäv. om mot­svarande handling e.d.det faktum att han var amerikan verkade kunna förklara vilka excentriciteter som helstsedan 1819av fra. excentricité med samma betydelse; se excentrisk 2det att inte ha cirkel­form men ofta ngn liknande form mat.tekn.äv. om en storhet som an­ger hur mycket en figur, t.ex. en ellips, av­viker från cirkel­formexcentriciteten hos planeternas banorsedan 1784