publicerad: 2021  
flitig flitigt flitiga
flit·ig
adjektiv
fli`tig
● benägen att ständigt vara verksam vanligen för ett nyttigt syfte
MOTSATS lat JFR arbetsam 2, idog
flitig (i något)
flitig (med/på något/att+verb)
flitig (med något)
flitig (med att+verb)
flitig (på något)
flitig (på att+verb)
flitig (att+verb)
en flitig och begåvad elev
○ spec. om person med tanke på veder­börandes verksamhet (som äv. kan vara klander­värd)
en flitig teaterbesökare; en flitig skolkare
○ äv. om handling och dylikt
flitigt studium av klassikerna
○ i adverbiell an­vändning äv. ofta, vanligen
flitigt före­kommande special­effekter; flitigt an­litade experter
flitig som en myra mycket flitighon är flitig som en myra – för­utom att hon jobbar som journalist driver hon ett konst­galleri
flitig som ett bi mycket flitighan var flitig som ett bi när det gällde att panta burkar
flitiga Lisa en mycket vanlig kruk­växt med sporr­försedda blommorvita, röda el. rosa: flitiga Lisa trivs i både sol och skugga
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (i sms.; (Helige Bernhards Skrifter)) fornsvenska fliteliker