SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1extra [ek`s-äv.ek´s-] adjektiv, ingen böjning som till­kommer ut­över det tidigare (beslutade eller planerade) eller det vanliga admin.JFRcohyponymytterligare extrainkomstextranummerextratågkalla till ett extra samman­trädede behöver extra hjälp under hög­säsongenibl. substantiverat om ngt mycket positivthon är något all­deles extrahan är nog­grann och plikt­trogen, men det där lilla extra saknassedan 1727av lat. ex´tra ’utan­för; ut­om; ut­över’, bildn. till ex- ’ut’
2ex`tra adverb ut­över det vanliga eller huvud­sakliga Nollhan arbetar extra som natt­vaktsillen är extra fin i­dagnya tänder är extra känsliga för kariessedan 1754se 1extra