publicerad: 2021  
framkalla framkallade framkallat
verb
fram`kalla
1 orsaka upp­kommandet av någon (vanligen abstrakt) före­teelse
JFR frammana, förorsaka
någon/något framkallar något
någon framkallar något
något framkallar något
stats­ministern fram­kallade med­vetet en regerings­kris; en skildring som fram­kallar rysningar längs rygg­raden
○ sär­skilt med av­seende på tankeprodukt
i minnet fram­kallade hon bilden av de svunna tiderna
belagt sedan 1788; jfr fornsvenska framkalla 'ropa fram; egga; kittla'
2 kemiskt behandla (exponerad film) så att synliga (negativa) bilder upp­står
framkallare
någon framkallar något
fram­kalla och kopiera filmen
belagt sedan 1840
framkallaframkallande, framkallning