SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fakultativ [-i´väv.fak´-] adjektiv ~t fak·ult·at·ivsom inte med nöd­vändighet måste tillämpas af.MOTSATSantonymobligatorisk JFRcohyponymvalfricohyponymfrivillig FN:s general­församling an­tog två fakultativa protokoll till barn­konventionensedan 1871av fra. facultatif med samma betydelse, till faculté ’förmåga’; jfr fakultet