SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fa`laska substantiv ~n fal|­ask·anlätt, vit­grå aska över slocknande glöd Nollsedan 1430–50Fem Mose böckerfornsv. fal­aska, urspr. trol. falska men an­slutet till 1aska; bildat till fornsv. fal ’blek’; jfr falna