SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
falk substantiv ~en ~ar falk·entyp av snabb­flygande rov­fågel som har krökt övernäbb och som kan slå sitt byte i luften zool.jaktfalklärkfalkpilgrimsfalktornfalksedan 1279 (som till­namn)öppet brev utfärdat av Birger Filipsson om gårdsbyte i Västergötland och Östergötland (Svenskt Diplomatarium)fornsv. falker; gemens. germ. ord av om­diskuterat urspr.