tryckår: 2009
falkene`rare
substantiv ~n äv. vard. falkenerarn, plur. ~, best. plur. falkenerarna
falk·en·er·ar·en●person som dresserar rovfåglar för jakt
och har hand om dem under jakten
jakt.yrk.sedan förra hälften av 1300-talettestamente upprättat av hövitsmannen i Finland Matias Kettilmundsson (Svenskt Diplomatarium)fornsv. falkenär; av medeltidslat. falcona´rius med samma betydelse, till senlat. fal´co ’falk’
substantiv ~n äv. vard. falkenerarn, plur. ~, best. plur. falkenerarna
falk·en·er·ar·en●person som dresserar rovfåglar för jakt
och har hand om dem under jakten
jakt.yrk.sedan förra hälften av 1300-talettestamente upprättat av hövitsmannen i Finland Matias Kettilmundsson (Svenskt Diplomatarium)fornsv. falkenär; av medeltidslat. falcona´rius med samma betydelse, till senlat. fal´co ’falk’
