SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fascinera [-∫ine´raljust sj-ljud] verb ~de ~t fasc·in·er·arofta part. väcka intensivt intresse hos ngn psykol.JFRcohyponymtjusa Hamletgestalten upp­hör aldrig att fascinerade fick fascinerande in­blickar i den senaste medicinska forskningenhon har all­tid varit fascinerad av sagorfascinera (ngn)sedan 1658av lat. fascina´re ’förtrolla’ Subst.:vbid1-147105fascinerande; fascination