publicerad: 2021  
förlitan bestämd form förlitan, utrum
för·lit·an
substantiv
förli´tan
● trygg förvissning om någons el. någots till­räckliga förmåga, kvalitet eller dylikt
JFR förtröstan, hopp 1, tillit
(i) förlitan (på någon/något/sats)
(i) förlitan (på någon)
(i) förlitan (på något)
(i) förlitan (på sats)
hon satte sig i skuld i förlitan på föräldrarnas generositet
belagt sedan 1773