SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
faskikel [-∫ik´-ljust sj-ljud] substantiv ~n faskiklar fask·ikl·arbunt papper mindre brukl.bok.JFRcohyponymhäfte sedan 1827av lat. fascic´ulus ’litet knippe; liten bunt’, diminutiv till fasc´is ’knippa; bunt’; jfr fascism