publicerad: 2021  
förorätta förorättade förorättat
verb
`rorätta
vanligen perfekt particip bemöta utan till­räcklig respekt för den personliga värdigheten
någon är förorättad
han kände sig djupt för­orättad av kritiken
belagt sedan 1712; efter lågtyska verunrechten med samma betydelse; se ur­sprung till 1rätt!!
förorättaförorättande