SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fas`thet substantiv ~en fast·het·endet att vara fast psykol.sese2fast 1 JFRcohyponymstabilitet särsk.bestämt upp­trädande som chef visade han fasthet och beslutsamhetfasthet (mot ngn)sedan 1417öppet brev utfärdat i Skänninge av änkan Ingeborg om gårdsbyte (Svenskt Diplomatarium)fornsv. fasthet