SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fe substantiv ~n ~er fe·er●ett kvinnligt sago­väsen ibl. väl­villigt, ibl. illa­sinnat sag.yrk.sagans goda feden onda fen i Törnrosasedan 1746av fra. fée med samma betydelse; av lat. Fa´ta ’ödes­gudinna’, till fa´tum ’öde’; jfr fatal