publicerad: 2021  
garva garvade garvat
verb
gar`va
1 bereda (hud) till läder genom behandling med vissa ämnen för att förhindra förruttnelse och öka motstånds­kraften mot värme och väta
garvare; garvkar; garvning; garvämne
någon/något garvar något
någon garvar något
något garvar något
garva hjort­hudar
○ äv. med av­seende på resultatet
garva läder
○ äv. bildligt
JFR garvad
hans ansikts­hud hade garvats av trettio år till sjöss; hon var garvad av 40 år i yrket
belagt sedan 1696; av lågtyska garwen 'göra färdig; bereda'; samma ord som 2göra 1
2 var­dagligt skratta
SE garv
någon garvar (åt någon/något/sats)
någon garvar (åt någon)
någon garvar (åt något)
någon garvar (åt sats)
han lade armarna bak­om nacken och garvade
belagt sedan 1934; ev. besläktat med no. dial. garva i seg 'sluka (mat)', sv. dial. garpa 'snattra (om änder)'; besläktat med garva 1
garvagarvande