publicerad: 2021  
gorma gormade gormat
verb
[går`-]
skälla och gräla hög­ljutt
någon gormar (på/åt någon) (om något/sats)
någon gormar (någon) (om något)
någon gormar (någon) (om sats)
någon gormar (åt någon) (om något)
någon gormar (åt någon) (om sats)
när han var full brukade han gorma och svära
belagt sedan 1651; sv. dial. gorma; nord. ord; jfr Garmr, namn på helveteshunden i Eddan
gormagormande, gorm