publicerad: 2021  
gosse gossen gossar
goss·en
substantiv
[gås`e]
delvis något ålderdomligt, ibland skämtsamt el. ironiskt ung pojke
gossebarn; gossröst; korgosse; skeppsgosse; skolgosse
kören bestod av fyr­tio gossar; nu är maten klar, gossar små
äv. om (vuxen) manlig kamrat eller dylikt
hej på dig, gamle gosse
spec. äv. med ton­vikt på barnslighet, bort­skämdhet och dylikt
charmgosse; gullgosse
äv. som en sorts förstärknings­ord
Gosse, vilken acceleration!
gossen Ruda en besvärlig (och provocerande) personhan är gossen Ruda in­om svensk samtids­konst
mammas gosse pojke eller man som skäms bort av sin morhan var en riktig mammas gosse som inte flyttade hem­ifrån förr­än han var över trettio
pappas gosse bort­skämd pojke eller ung manvanligen med förmögen el. inflytelse­rik far: en pappas gosse med smak för snabba bilar
belagt sedan 1579; svenskt ord av ovisst urspr.; jfr no. gosse 'stor, stark karl; galt'