publicerad: 2021  
1grand grandet, plural grand, bestämd plural granden
grand·et
substantiv
● mindre brukligt liten partikel
JFR smolk, 1smula 1
inte ett skapande(s) grand inte ett dugghan gjorde inte ett skapandes grand medan de andra slet som djur
se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget ur­sprungligen biblisktha skarp blick för andras små fel men inte för sina egna stora
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk); fornsvenska grand 'smula; grus­korn'
2grand granden grander
substantiv
● (titel för) manlig med­lem av den spanska hög­adeln
en grand (av något)
belagt sedan 1729; av spa. grande med samma betydelse, till grande 'stor'; jfr ur­sprung till grandezza