publicerad: 2021
1grav
graven gravar
grav·en
substantiv
1
grävd hålighet i marken där en död persons stoft placeras och sedan täcks över; ofta äv. med tanke på övertäckningen och prydande anordningar i anslutning till den
läggas i graven; de lade en krans på hans grav; hon följdes till graven av flera hundra sörjande
○
äv. om annat arrangemang vid gravplats el. minnesplats för avliden
ofta historiskt
den okände soldatens grav
○
äv. mer el. mindre bildligt
hon tog med sig sin hemlighet i graven
från vaggan till graven
se
vagga
gräva sin egen grav
själv orsaka sin olyckamånga anser att den sjukhusledning som sätter vinst framför god vård gräver sin egen grav
gå i graven
upphöra att finnasnär kvarnen lades ner gick en 600-årig verksamhet i graven
stå med ena benet i graven
se
ben
stå med ena foten i graven
se
fot
stå på gravens rand
se
rand
vända sig/rotera i sin grav
(tänkas) reagera mycket negativtom avliden person:
han skulle vända sig i sin grav om han visste att samma stat som landsförvisade honom nu finansierar utgivningen av hans samlade litterära verk
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen);
fornsvenska graf; gemensamt germanskt ord; bildn. till
gräva
2
hålighet med förhållandevis lodräta väggar vanligen långsträckt och ofta grävd
SE
gräva
borgen var omgärdad av vallar och gravar
belagt sedan början av 1300-talet
Skåne-Lagen
Ingen vårdar min grav och ingen minnes mig gärna
aldrig i dödsrikets natt når mig en levande röst. Olof Lagercrantz, Agnes Charlotta (i Dikter från mossen, 1943)
aldrig i dödsrikets natt når mig en levande röst. Olof Lagercrantz, Agnes Charlotta (i Dikter från mossen, 1943)
2grav
gravt grava
adjektiv
1
som har eller kan få allvarliga följder
JFR
svårartad
grava alkoholproblem; leva under grava missförhållanden; hon har grava anlag för astma; jämförelsen var gravt missvisande (adverbial)
○
äv.
sträng, allvarlig
revisorerna riktade grava anmärkningar mot skötseln av föreningens ekonomi
