SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fitt`a substantiv ~n fittor fitt·an(nedersta delen av) det kvinnliga köns­organet starkt vard.; kan verka stötandemed.äv. som skälls­ord till (el. om) kvinnastarkt ned­sätt.; kan verka stötandefittstimden fittan har slängt ut honomsedan åtm. ca 1650sv. dial. fitta; trol. urspr. ’ngt svällande’ och besl. med isl. fita ’fett; fet vätska’ och med fet