SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fixe´ra verb ~de ~t fix·er·ar1ge o­rubblig position konkret el. abstrakt i fackspråkl. samman­hangaf.komm.psykol.fixera det brutna benet i rätt lägeäv. bildligt, spec.definiera fixera problematikenfixera inne­börden av begreppet parlamentarismspec. äv.bestämma fixera ett datum för mötetfixera ngtsedan 1769av fra. fixer med samma betydelse; till fix 2skarpt och o­avlåtligt iakt­ta komm.han fixerade det själv­lysande armbands­urethon fixerade honom kalltäv. med konstruktionsväxlingin­rikta och hålla fast fixera blicken på glasetfixera ngn/ngt, fixera ngt (på ngn/ngt)sedan 17923göra (fotografisk bild) ljus­beständig genom att av­lägsna det ljus­känsliga materialet foto.fram­kalla och fixera filmenfixera ngtsedan 1840Subst.:vbid1-150061fixerande, fixering