publicerad: 2021  
händelse händelsen händelser
händ·els·en
substantiv
hän`delse
1 av­gränsat, iakttagbart skeende som inte är möjligt att (helt) förut­se eller kontrollera och vanligen är på något sätt anmärknings­värt
SYN. tilldragelse
händelseutveckling; skenhändelse; världshändelse
(i) händelse (av något) (för) den händelse sats händelsen (sats)
händelsen (med någon/något)
händelsen (med någon)
händelsen (med något)
en historisk händelse; en litterär händelse; en oförutsedd händelse; händelsen med den försvunna plån­boken; kvällsekot med en samman­fattning av dagens viktigaste händelser; en journalist som var placerad i händelsernas centrum; kungens besök var en stor händelse i stadens historia
○ spec. i statistiska samman­hang om en­staka ut­fall bland ett an­tal möjliga
händelsen att få en tvåa vid tärnings­kast
○ äv. försvagat, sär­skilt i ut­tryck som an­ger vill­kor eller dylikt
för den händelse att det skulle bli kris ...; i händelse av regn finns ett reserv­program
○ spec. om negativ till­dragelse
olyckshändelse
en traumatisk händelse; en upp­skakande händelse; en tragisk händelse
en händelse som ser ut som en tanke något som inte tycks ha in­träffat av en slump
gå händelserna i för­väg behandla sakerna på ett för tidigt stadiumatt tala om äktenskap oss emellan var naturligtvis att gå händelserna i för­väg
i alla händelser under alla förhållandendet finns en del brister i boken, men i alla händelser är den väl värd att läsa
belagt sedan 1579; idiomet en händelse som ser ut som en tanke E.G. Geijers ord (1832) om Kalmarunionen, med inne­börden att unionsbeslutet var till­fälligt och föga genom­tänkt; betydelsen av ut­trycket är nu­mera oftast den mot­satta
2 i vissa ut­tryck till­fällig om­ständighet
JFR slump
(av) en händelse
de träffades av en händelse; det var en ren händelse att han fick kännedom om intrigen
belagt sedan 1629
Händelser vid vatten. Titel på roman av Kerstin Ekman (1993)