publicerad: 2021  
hänga hängde hängt, presens hänger
häng·er
verb
häng`a
1 hållas uppe (mot tyngd­kraften) en­bart genom att vara fästad i sin övre del vid t.ex. krok el. stång
någon/något hänger (någonstans)
någon hänger (någonstans)
något hänger (någonstans)
hänga och dingla; tavlan hängde över bok­hyllan; i fönstret hängde dyrbara gardiner; kläderna hängde på tork i träd­gården; armen hängde slappt ner; skjortorna hängde på galgar; hon lät håret hänga fritt
○ ibland ut­vidgat om någon som äv. har kontakt med under­laget
JFR hänga 5
han hänger mamma i kjolen hela dagen; barnen hängde över disken
○ äv. mer el. mindre bildligt om något som saknar fäst­punkt sväva
molnen hängde lågt; över dem hängde dimman
hänga i luften se luft
hänga med huvudet se huvud
hänga någon i hasorna se has
hänga på ett hår se hår
hänga på gärsgårn se gärdsgård
hänga på låset se lås
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska hängia, urspr. 'hänga upp'; gemensamt germanskt ord, urspr. 'sväva'
2 ibland med partikel, sär­skiltupp, ut an­bringa (något) i fäste ett stycke ovan­för golvet eller marken så att före­målets nedre del är helt fri i förhållande till under­laget
hängare; upphängning
någon hänger (upp/ut) något (någonstans)
någon hänger (upp) något (någonstans)
någon hänger (ut) något (någonstans)
hon hängde tavlan över bok­hyllan; han hängde ut kläderna på tork; han hängde kameran över axeln; han hängde upp rocken på galgen
○ spec. i sam­band med visning av konst an­ordna (tavlor eller dylikt) till en slag­kraftig helhet
SE hängning 1
musei­chefen själv har hängt ut­ställningen
○ äv. bildligt låta ut­gå från och stödjas av
han hängde upp hela resonemanget på en mycket enkel iakt­tagelse
hänga läpp se läpp
inte mycket att hänga i gran(en) se gran
inte mycket att hänga i julgran(en) se julgran
belagt sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen
3 delvis historiskt av­liva (någon) med hjälp av upp­fästad snara vanligen men inte nöd­vändigtvis efter före­gående dom
SE hängning 2 JFR hänga sig 1
någon hänger någon
mördaren hängdes i gryningen; folk­hopen ville hänga häst­tjuven i närmaste träd
bli hängd i tysthet se tysthet
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
4 vara direkt beroende av någon/något; om resultat eller dylikt; särsk. med av­seende på en sista men av­görande faktor
SYN. bero, komma an 2 JFR avhängig
något hänger på någon/något/sats
något hänger på någon
något hänger på något
något hänger på sats
allt­ihop hänger på att de kommer i tid; valutgången hänger på några få röster
○ äv. om slut­sats eller dylikt ha sam­band med något
åklagarens ovilja att åtala hängde på att bevisen var för svaga
belagt sedan 1385 Klosterläsning
5 vistas (på viss plats) utan att syssel­sätta sig med något sär­skilt
JFR hänga 1
hängande
någon hänger (någonstans)
ungdomarna hängde på skol­gården på kvällarna
○ var­dagligt um­gås
hänga med kompisar; Gjorde ni något speciellt? – Nej, vi bara hängde
belagt sedan 1682
hänga av, hänga efter, hänga i, hänga ihop, hänga med, hänga på, hänga samman, hänga sig, hänga upp sig, hänga ut, hänga över