publicerad: 2021  
hängning hängningen hängningar
häng·ning·en
substantiv
häng`ning
1 sätt att arrangera och hänga upp bilder så att en slag­kraftig helhetsverkan upp­nås vid konstutställning eller dylikt
hängning (av något)
en lyckad hängning; hängningen hade om­besörjts av musei­chefen själv
belagt sedan 1926
2 av­rättning genom att den döds­dömde hängs upp i ett rep som är fäst runt halsen i en ögla efter veder­börlig dom el. som hämnd eller dylikt
hängning (av någon)
hängningen av motstånds­männen
belagt sedan 1850