SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fly`gel substantiv ~n flyglar flygl·ar1stort piano med liggande, vingformad resonans­låda musikJFRcohyponympianino spela flygelhon satt och övade vid flygeln i salongensedan 1773av ty. Flügel med samma betydelse, urspr. ’vinge’ 2sido­byggnad till större hus vanligen vinkel­rät mot detta; ofta en av flera arkit.JFRcohyponympaviljong flygelbyggnadslottsflygelde sneddade över gårds­planen bort mot östra flygelnäv. om dörr­halva, särsk. till altar­skåpflygelaltaresedan 17403sidoparti av upp­ställd (militär) styrka mil.pol.JFRcohyponymflank 1cohyponymfront 1 flyglarna vacklade men centern var än­nu intaktäv. bildligt om gruppering in­om politiskt partihögerflygelvänsterflygelpartiets radikala flygelsedan ca 1635Två och en flygel.Namn på programserie i tv med pianisten m.m. Berndt Egerbladh