publicerad: 2021  
inlåta sig inlät inlåtit, presens inlåter
verb
in`låta sig
● börja befatta sig med något
någon inlåter sig i/på något
någon inlåter sig i något
någon inlåter sig på något
någon inlåter sig med någon
in­låta sig på affärer; in­låta sig i en diskussion
○ äv. med av­seende på person, ofta något ned­sättande börja ha um­gänge med någon
deras föräldrar hade varnat dem för att in­låta sig med främlingar
belagt sedan 1559; jfr äldre sv. inlåta, fornsvenska inlata 'släppa in, lämna till­träde'
inlåta siginlåtande