publicerad: 2021  
intresse intresset intressen
intr·ess·et
substantiv
intress`e
1 knappast plur. spontan och lust­betonad in­riktning av upp­märksamhet på något ämne, någon före­teelse eller dylikt
intresse (för någon/något/att+verb/sats)
intresse (för någon)
intresse (för något)
intresse (för sats)
intresse (för att+verb)
ett svalt intresse; ett ljumt intresse; ett brinnande intresse; ett ny­väckt intresse; ett nyvaknat intresse; han lyssnade med spänt intresse; programmet väckte stort intresse; hennes forskning har rönt stort intresse internationellt; intresset koncentrerades på parti­ledar­frågan
äv. lust att fort­löpande ägna upp­märksamhet åt något
hysa intresse för språk; han har ett levande intresse för människor
belagt sedan 1783; jfr fornsvenska interesse 'för­del; ränta'; av tyska Interesse 'intresse'; till lat. interess´e 'vara av vikt; an­gå', eg. 'vara emellan'
2 knappast plur. inne­boende förmåga att fånga och hålla kvar upp­märksamhet särsk. hos visst ämne
(vara av) intresse
frågan saknar all­mänt intresse
belagt sedan 1795
3 något som man har naturlig lust att syssla med utan­för arbetet eller dylikt
JFR hobby
bowling är hennes stora intresse; NN och hans fru har många gemensamma intressen
belagt sedan 1830
4 ofta plur. engagemang i något som man hoppas vinna för­delar av spec. i politiska samman­hang
(i någons) intresse
intresse (av något/att+verb/sats)
intresse (av något)
intresse (av sats)
intresse (av att+verb)
stor­makterna bevakar sina intressen i Afrika
spec. äv. i affärs­sammanhang om ekonomisk satsning eller dylikt
ägarintresse
gruppen har stora intressen i bil­företaget
äv. ut­vidgat, utan ekonomisk aspekt (ut­sikt att vinna) för­del, behov
tillvara­ta någons intressen; han är skyldig att försvara sin klients intressen; hon har inget intresse av att skada honom; det ligger i ditt eget intresse att sam­arbeta
belagt sedan 1625