publicerad: 2021  
just
adverb
1 precis (denna eller detta) bland de olika möjligheterna för att spec. ut­peka viss före­teelse; ofta för att under­stryka överens­stämmelse med det förväntade, ibland dock för att markera att något är oväntat
det råkade bli just den kvällen hon kom till­baka; man ska satsa ordentligt på just barn­tillsynen; det var just här olyckan skedde; han är lek­man och just där­för är det lämpligt att han är med i gruppen
äv. med ton­vikt på överens­stämmelse med det förväntade el. önskade
det var just vad jag ville höra; Malgomaj är väl en sjö i Lapp­land? – Just det
ibland med bi­betydelse av avstånds­tagande från ut­pekandet
var­för ska just jag städa?
ofta försvagat till en sorts utfyllnads­ord, sär­skilt i nekande samman­hang
Vad fick du? – Just ingen­ting; jag undrar just ...
belagt sedan 1622 (i nekande sammanhang); av lågtyska just med samma betydelse; av franska juste 'riktig'; jfr ur­sprung till juste
2 vid tid­punkten all­deles före denna
JFR nyss
hon har just kommit hem från en utlands­resa
belagt sedan 1737