publicerad: 2021  
kader kadern, plural kadrer el. kadrar
kadr·ar
substantiv
ka´der
● kår av fast an­ställda tjänste­män in­om större organisation ur­sprungligen och spec. om (främst) befäl och officerare i krigs­makt
kaderarmé; kaderövning
○ äv. om en­skild person i så­dan kår
karriärhungriga kadrer; korrupta kadrer
○ nu­mera ofta om (kårer av) andra tjänste­män, sär­skilt funktionärer i kommunistiska partier, fack­föreningar och dylikt
ut­rensning av opålitliga kadrer
belagt sedan 1839; av franska cadre, ita. quadro 'ram; in­fattning; kader'; till lat. qua´drus 'fyr­kantig'; jfr ur­sprung till eskader, kvader, 1kvart 1, 1kvarter 1