publicerad: 2021  
1kapital kapitalet, plural kapital, bestämd plural kapitalen
kap·it·al·et
substantiv
kapita´l
● till­gångar som förväntas ge vinst och vars värde kan mätas i pengar särsk. om större (penning)till­gångar som har betydelse för ekonomisk ut­veckling
kapitalförsörjning; kapitalinvestering; aktiekapital; privatkapital; sparkapital; startkapital
risk­villigt kapital; ut­ländskt kapital; hon hade samlat ihop ett litet kapital; de fick sitt lilla kapital ur­holkat av inflationen; de ville leva på av­kastningen utan att röra kapitalet
○ spec. ekonomi m.m. materiella hjälp­medel vid produktion t.ex. maskiner och byggnader
kapitalförstöring; realkapital
○ äv. om abstrakta till­gångar
förtroendekapital
kulturellt kapital; ett ovärderligt kapital av know-how; den good­will före­taget har är ett kapital som inte får förslösas
○ spec. med hän­syn till den ekonomiskt styrande funktionen, sär­skilt i vänster­politisk debatt
socialisterna på­minde ständigt om mot­sättningen mellan arbete och kapital
bundet kapital kapital placerat i fasta värdenminst tio procent av stiftelsens av­kastning ska årligen av­sättas till bundet kapital
belagt sedan 1615; av medeltidslat. capita´le 'huvudsumma; egendom', till lat. capita´lis, se ur­sprung till 2kapital!!
2kapital kapitalt kapitala
kap·it·al
adjektiv
kapita´l
● fullständig vanligen om oönskad före­teelse
ett kapitalt miss­lyckande; han miss­tog sig kapitalt (adverbial)
belagt sedan 1807; av lat. capita´lis 'huvud­saklig', till cap´ut 'huvud'; jfr ur­sprung till chef, 1kap!!, kapitel, kapten