publicerad: 2021  
klena klenade klenat
verb
kle`na
ofta med partikel, sär­skiltner stryka något på någon/något
någon klenar någotnågon/något
någon klenar någotnågon
någon klenar någotnågot
klena senap på korven
äv. med konstruktions­växling bestryka med något kladdigt
någon klenar ner någon/något (någonstans)
någon klenar ner någon (någonstans)
någon klenar ner något (någonstans)
små­barnen klenade ner sig i an­siktet
belagt sedan 1712; sv. dial. klena, klina 'smeta'; nära besläktat med klema
klenaklenande, klening