publicerad: 2021  
1klink ingen böjning
substantiv
● ett byggnads­sätt för båtskrov i trä som inne­bär att ett bords under­kant skjuter ut över det under­liggandes över­kant, vilket ger tät och stark men inte slät konstruktion
JFR kravell
på klink
lägga borden på klink; allmoge­båtar byggdes all­tid på klink
belagt sedan 1680; till lågtyska, nederländska klinken 'nita; spika ihop'; trol. besläktat med 1klinka!!
2klink klinket
klink·et
substantiv
● dåligt (piano)spel
pianoklink
belagt sedan 1845; till 1klinka!!