publicerad: 2021  
klä av klädde klätt, presens klär
verb
klä a´v
● någon gång fast sammansättn., se avkläda ta av kläderna
någon klär av någon/något (något)
någon klär av någon (något)
någon klär av något (något)
klä av barnen; klä av sig och lägga sig
○ äv. något ut­vidgat
klä av granen
○ ofta bildligt full­ständigt ut­klassa
han klädde av sin mot­ståndare full­komligt och vann med 6–0, 6–1
belagt sedan mitten av 1400-talet (Svenska Medeltids Dikter och Rim); fornsvenska klädha af
klä avavklädande, avklädning, avklädsel