publicerad: 2021  
knorra sig knorrade knorrat
verb
[knår`a]
ofta med partikelnihop, utan större betydelse­skillnad kröka eller rulla ihop sig
något knorrar (ihop) sig
ofta med åt­följande rörelse fram­åt
något knorrar sig någonstans
fri­sparken knorrade sig upp i krysset
belagt sedan 1690; sv. dial. knorra 'rulla ihop; trassla till'; besläktat med knorra 1
knorra sigknorrande, knorrning