publicerad: 2021  
1kock kocken kockar
kock·en
substantiv
[kåk´]
person som yrkes­mässigt lagar mat
kockkniv; mästerkock; stjärnkock
hon är kock på en italiensk restaurang
äv. person som lagar maten i ett visst hus­håll
ju fler kockar desto sämre soppa ju fler som vill bestämma, desto sämre resultatde tre manusförfattarna var ständigt oense och sam­arbetet lades till slut ner – ju fler kockar desto sämre soppa
belagt sedan ca 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag); fornsvenska kokker; ur folkligt lat. coc´us med samma betydelse, till coq´uere, se ur­sprung till 2koka!!
2kock kocken kocker
substantiv
[kåk´]
vanligen plur. och i sammansättn. kul­formad bakterie
streptokocker
belagt sedan 1893; av lat. cocc´us 'kärna; bär'; av grek. kokk´os 'korn; frö'