publicerad: 2021  
korsning korsningen korsningar
kors·ning·en
substantiv
[kårs`-]
1 ställe där vägar (eller andra förbindelseleder) möts
flervägskorsning; gatukorsning; järnvägskorsning
en korsning (mellan några) en korsning (med något)
en (trafik)farlig korsning; de krockade mitt i korsningen; han stannade för rött ljus i korsningen
plan­skild korsning korsning mellan trafik­leder i olika plan
belagt sedan 1769
2 det att korsa olika arter
SE korsa 4
en korsning (av/mellan några)
en korsning (av några)
en korsning (mellan några)
en korsning (med någon/något)
en korsning (med någon)
en korsning (med något)
○ äv. om resultatet
hunden var en korsning av tax och pudel
○ äv. försvagat mellanting
JFR blandning 1
verk­tyget såg ut som en korsning mellan ett skruv­städ och en skift­nyckel
belagt sedan 1833