publicerad: 2021  
1lugn lugnt lugna
adjektiv
[luŋ´n]
1 som känne­tecknas av sparsam rörelse särsk. om vind­förhållanden och där­av beroende geografiska förhållanden
JFR stillsam, 1vindstilla
det var all­deles lugnt och klart på morgonen; sjön var lugn
○ spec. äv. ostörd, frid­full
JFR vilsam
en lugn till­varo; hon lyckades hitta en lugn vrå på färjan; de hade det lugnt och skönt på semestern; nyårsfirandet förlöpte lugnt (adverbial); de såg fram emot en lugn hemma­kväll
○ äv. (om linje­spel, färger m.m.) som ger in­tryck av obetydlig rörelse
lugna färger; ett lugnt och behagligt mönster
i de lugnaste vatten (går/simmar de största/fulaste fiskarna) se vatten
simma lugnt se simma
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska lughn; till 2lugn!!
2 som har full­ständig kontroll över sina känslor
MOTSATS orolig, upprörd JFR behärskad, sansad, trygg 2
lugn (för något)
hon blev lugn när hon hörde hans röst; var bara lugna – alla kommer att få plats!
○ äv. om handling och dylikt
hon talade i en lugn ton; han dog i det lugna med­vetandet om att ha gjort sin plikt; vi kan ta ganska lugnt på kritiken
○ äv. säker (på), över­tygad (om)
var lugn för att an­sökan kommer att beviljas!
○ sär­skilt i adverbiell an­vändning med stor säkerhet
man kan lugnt på­stå att det var Sveriges två bästa lag som möttes
○ ibland med all­männare betydelse i ut­tryck för tillåtelse, väl­villig in­ställning m.m. var­dagligt
Kan jag verkligen låna din bil? – Ja, det är lugnt; För­låt, det var inte meningen att störa dig. – Det är lugnt
lugn i stormen! se storm
lugn som en fil­bunke all­deles lugnom person: hon var lugn som en fil­bunke in­för upp­körningen
lugna puckar se puck
ta det lilla lugna var­dagligtvara lugnhan fick rådet att ta det lilla lugna och inte stressa så mycket
ta det lugnt 1vara lugnta det lugnt, vi hinner! 2inte an­stränga sig för mycketpå semestern tänkte de bara koppla av och ta det lugnt
belagt sedan ca 1675
2lugn lugnet
lugn·et
substantiv
[luŋ´n]
1 till­stånd av sparsam rörelse i om­givningen; särsk. i fråga om vind­förhållanden
(i) lugn (och ro)
det rådde full­ständigt lugn och sjön låg spegel­blank
○ spec. äv. till­stånd av ostördhet och konflikt­frihet
efter de senaste dagarnas strider råder nu lugn i huvud­staden; det var skönt att sitta i lugn och ro och läsa; han längtar efter det lugn som in­finner sig varje gång han är djupt inne i skogen
lugnet före stormen olycks­bådande stillhet före något våldsamtt.ex. ett vredes­utbrott: de båda fienderna behandlade var­andra artigt och korrekt, men alla an­tog att det handlade om lugnet före stormen
belagt sedan 1371 (stilleståndsfördrag mellan anhängare och motståndare till kung Albrekt (Styffe)); fornsvenska lughn 'vind­stilla; ro; fred', grundbet. 'ställe, där vattnet lyser blankt'; besläktat med 1låga!!
2 till­stånd av full­komlig behärskning av (de egna) känslorna
MOTSATS 1oro JFR fattning 1, självbehärskning
sinneslugn
trots för­olämpningen lyckades hon bevara sitt lugn; ingen­ting kan rubba hans lugn; vi kan se fram­tiden an med lugn och till­försikt
med upp­höjt lugn med full­ständigt lugnhon tar sin enorma popularitet med upp­höjt lugn
belagt sedan 1756