SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`gring substantiv ~en fägr·ing·envackert ut­seende ngt högt.SYN.synonymskönhet 1 kvinnlig fägringträd­gårdar i prunkande fägringsedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. fäghrind, fäghring; bildn. till fager Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.Psalmboken 199:1 (Israel Kolmodin 1694)