SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fäs`ta sig verb fäste fäst, pres. fäster fäst·er1till­skriva betydelse komm.jag fäste mig sär­skilt vid det sista du saen liten förkylning är inget att fästa sig vidfästa sig vid ngt/SATSsedan 16932fatta till­givenhet för ngn psykol.han kom att fästa sig sär­skilt vid far­modernäv. med avs. på före­målde hade fäst sig vid den gamla byrån och ville inte skiljas från denfästa sig vid ngn/ngtsedan 1807