publicerad: 2021  
misskund ingen böjning, utrum
miss|­kund
substantiv
miss`kund
något hög­tidligt med­känsla som leder till mildare behandling av hjälp­lös mot­part eller dylikt
(ha) misskund (med någon)
utan miss­kund av­skedades 100 personer; diktatorn visade ingen miss­kund med de oppositionella
belagt sedan 1000-talet (runsten, Vänge, Uppland (Sveriges runinskrifter)); runform miskun, fornsvenska miskun(d) 'barm­härtighet; nåd; gunst', till miss- och en bildn. till kunna eller 2känna!! i bet. 'beskylla, till­räkna'; jfr varkunna sig