publicerad: 2021  
monarki monarkin monarkier
mon·arki·er
substantiv
[-ki´]
statsform där stats­överhuvudet inne­har sitt ämbete på livs­tid och genom arv och har titeln kung, kejsare eller dylikt
den gamla habs­burgska monarkin i Öster­rike
äv. om mot­svarande land
de gamla monarkierna i Skandinavien
absolut monarki oinskränkt kungamaktlandet var absolut monarki fram till 1990, då demokratiska reformer genom­fördes
konstitutionell monarki monarki där regentens makt är in­skränkt av grund­lagarnade flesta monarkier är av typen konstitutionell monarki
belagt sedan 1614